söndag 29 maj 2016

Q&A om högskoleprovet

SAMMANFATTNING
  • Sätt upp realistiska mål/delmål.
  • Tidsplanera, hur lång tid vill du lägga på studierna?
  • Gör ett schema, se till att du följer det.
  • Gå med i en studiecirkel, online via t.ex. skype eller med fysiska träffar.
  • Träna på gamla prov under tid.
  • Använd QuickReader för att öva upp din läshastighet.

Hur mycket kan jag höja mitt resultat?
Eftersom högskoleprovet är ett unikt prov som man inte annars kommer i kontakt med vinner man många gratispoäng genom att bara bekanta sig med provet. Det sägs att man skriver sitt bästa resultat efter tredje gången, vilket enbart är grundat på att man då känner sig bekväm med uppbyggnaden av provet och slipper lägga energi på det. Åter igen gäller det här att göra gamla prov, på tid, för att sätta press på sig själv. Gör det gärna på ett bibliotek eller café så det inte är din vanliga hemmamiljö.

Beroende på ditt utgångsläge är det mer eller mindre rimligt att nå höga resultat. Alla kan förbättra sig på högskoleprovet med rätt förberedelser, men alla kan inte nå 2.0. Sätt ett rimligt mål, eller ett drömmål och innan dess rimliga delmål. Att sikta på att förbättra sig 0.25-0.5 steg tycker jag är bra att börja med. Beroende på hur mycket du har studerat innan till högskoleprovet och hur många gånger du har skrivit det har du olika stor rimlighet att förbättra dig x antal steg. Jag förbättrade mig totalt 0.55 steg men kände att jag hade kunnat gå ännu längre men blev antagen innan dess.

Glöm inte att all förbättring är förbättring! Och jämför dig inte med dom som lyckas förbättra sig extremt mycket, utgå ifrån dig själv, tävla med dig själv och skit i alla andra.


Hur vet jag vad jag ska fokusera på?
Ju sämre resultat du har på någonting, desto större svängrum har du till förbättring. Samma gäller det du är bäst på, kanske får du bara ett fel på t.ex. NOG gång på gång, då vet du vad du inte behöver lägga ner hela din själ på. Med det sagt är det ändå viktigt att studera högskoleprovet utifrån ett helheltsperspektiv.


Jag tycker det är svårt att höja den verbala delen, har du några tips?
Jag identifierade ganska snabbt en sak som jag var dålig på - läshastighet. Jag läste så otroligt långsamt! Jag började läsa böcker utöver vanliga studier inför högskoleprovet, sådan skönlitteratur som jag tyckte var intressant och rolig. Jag läste både engelska och svenska böcker och även om det inte var engelska á la Jane Austen så ökade det min läshastighet väldigt mycket, någonting som jag har stor nytta av idag. Det finns massa olika lästekniker och jag använde mig mestadels av en app som heter QuickReader, fantastiskt bra! Den är verkligen guld!

Ytterligare när det kommer till de lite svårare artiklarna är det bra att läsa dom och därefter försöka recensera för att se att man verkligen har förstått innehållet. Egentligen är det små "minireferat" som läsdelarna går ut på på HP om man tänker efter...

Tips är också att identifiera vilka typer texter du vanligtvis inte brukar läsa, svårighetsgraden på engelska bör ligga på att du behöver slå upp ca 5 ord per 2/3 A4, de svenska texterna bör i alla fall ligga på ca 2-3 ord per A4 som en riktlinje. För lätt så lär du dig för lite, för svårt så tappar du intresset.


Hur höjer jag mig på den kvantitativa delen?
Åter igen, identifiera dina kunskapsluckor och täpp igen dom ffa genom mängdträning. Ofta behöver man repetera gymnasiets matematik 1-2 (A-B), sitter grunderna som berget kan du lätt använda dig av olika formler för att snabbt lösa uppgifterna. Matte är en färskvara, försök att använda det så mycket som möjligt i din vardag. Jag jobbar i butik och försökte under tiden jag pluggade att räkna ut växel som kunden skulle få innan datorn, det var perfekt! Nu gör jag det nästan automatiskt vilket kan trötta ut hjärnkontoret ibland...
Jag vet att många använder sig av Khan Academy, det gjorde däremot inte jag.


Jag vill testa att plugga till nästa högskoleprov och vill inte lägga pengar eller så mycket tid, går det?
Ju mer tid du investerar i högskoleprovet, desto mer har du att vinna i förbättrad poäng. Att plugga högskoleprovet och förbättra sig behöver dock inte ta lång tid och kan vara helt gratis, men det räcker inte för alla. Det finns ganska många gamla prov även för dom nya kvantitativa och verbala delarna, de äldre (NOG etc) finns väldigt många av - kolla på studera.nu och länkarna längre ner i inlägget. Studeravidare. har även gamla och nykonstruerade prov. För ORD är t.ex. ordprov och liknande sidor mycket värdefulla eftersom det är mängdträning som gäller här.


Hur mycket tid ska jag lägga på plugget?
Det var först när jag bestämde mig för att jag inte pluggade för nästa högskoleprov, utan det därefter, som jag fick störst resultat. Vissa klarar det under en "termin" men vad jag har sett på forum är det ofta minst två som krävs.


Hade du något schema för att plugga till högskoleprovet?
Det hade jag faktiskt! Jag rekommenderar alla som ska börja plugga högskoleprovet att göra ett schema. Nedan följer vissa punkter som jag hade med, men eftersom alla behöver plugga olika saker rekommenderar jag att sätta ihop ett schema för dig själv.

1) Identifiera det du är sämst och bäst på. Försök att förstå varför och vad du ska öva på för att lyckas. Behöver du kanske vara mer noga? Lära dig fler ord? Läsa böcker? Gör ett grovt schema och sätt upp mål - hur många procent NOG klarar du nu och vad vill du klara av? Va realistisk!
2) Lappa igen kunskapsluckor. Börja mängdträna uppgifter. Öva ordkunskap, NOG osv. Behöver du repetera grunderna i gymnasiematten?
3) Varva med gamla högskoleprov. Skriv ut dom och gör dom i lugn och ro. Förstå dig på konceptet. Försök att bena ut uppgifterna och identifiera vilken typ av uppgifter som just du har svårt för (se punkt 1).
4) Skriv ut gamla högskoleprov och gör på tid.
5) Jag hade olika "temadagar" där jag pluggade  ett block en hel dag. Jag gjorde t.ex. massa ELF, läste x antal artiklar osv. Jag avslutade nästan alltid med att göra några gamla/nykonstruerade högskoleprov.
5) Repetera steg 1-5.

Åter igen måste jag bara trycka på detta med att identifiera det man har svårast för! Jag har läst en del navigation innan men DTK visade sig vara det jag var sämst på...! Jag ville inte riktigt inse det till en början, men det visade sig att jag mätte väldigt godtyckligt med motiveringen "för att jag är så säker". Ni hör ju själva, doomed to fail. 


Hur höll du uppe motivationen?
Vad är väl ett schema om man inte följer det? Jag skrev ut månadskalendrar från Outlook eftersom man får stora tomma rutor där och skrev det jag hade pluggat under en dag. T.ex. gamla HP x3 samt NOG x uppgifter på HPGuiden.se. Pluggade jag inte en dag var jag tvungen att sätta ett stort X i rutan, mycket psykande.


Vilka värdefulla hemsidor använde du dig mycket av?
SvD Under Strecket -superbra för att träna fokus (!!)
HPGuiden - Här finns allt med riktigt bra kvalité! Kostar en del, vilket blev en rejäl sporre att utnyttja tjänsten om inte annat.
DI - finns till studentpris!
Politism/Genusfolket - Socialistisk tidsskrift, ofta kortare innehållsrika texter, kolla gärna efter de lite längre.
Läkarstudent - Massa tips kring HP osv.
Ordprov - Mängdträna ORD, gratis!
Studera - Gamla högskoleprov gratis!
The Economist - Engelska för den mer vana läsaren
The New York Times - Perfekt för engelskadelen.
The Times UK - Såsom ovan.
Chatta/spela engelska spel/plugga utomlands - jag förbättrade ELF från 10/20 till 19/20 under ett års tid genom att börja spela World of Warcraft och använda mig av engelska i tal och skrift. Det var faktiskt detta som gjorde att jag kände att jag kanske skulle börja plugga till högskoleprovet, för uppenbarligen kunde man förbättra sig markant. Kanske ingen vanlig pluggteknik men om du har möjlighet att chatta eller prata engelska med någon, gör det!

Jag har köpt medlemskap på HPGuiden, är det värt det?
Ja! Om du lägger ner tid och organiserar dina studier är det väldigt värt pengarna. Jag gillar speciellt repetitionen av matte och att man kan se statistik. Dessutom är forumet riktigt användbart, plus skönt att veta att man inte sitter själv i pluggbåten. Jag använde ffa mattedelarna på HPGuiden (förutom DTK, gillar dom gamla utskrivet på papper), men de verbala delarna skötte jag på annat sätt i form av att läsa böcker eller tidningsartiklar mm. 

Blir du sponsrad av HPGuiden.se?
Nej.


Du har pluggat i studiegrupp, skulle du rekommendera det?
Jag tyckte det var svårt att organisera mitt eget plugg, när man gick i en studiegrupp hade man lite mer press på sig att prestera och verkligen plugga så att man inte halkade efter. Vi kunde t.ex. ha som mål att gå igenom två gamla prov under veckan, göra dom på egen hand och sen gå igenom dom på våra träffar. Det var jättebra! Jag pluggade i två studiegrupper under två olika terminer, i den första går ena killen på KTH, den andra på KI (läkarprogrammet) och den tredje veterinär på SLU. I den andra studiegruppen går ena tjejen på läkarprogrammet i Umeå, den andra på KI. Alla som var med har alltså nåt sina mål, det blir 100% success rate för oss i studiegrupperna och bara det gör att jag rekommenderar det till alla! 


fredag 6 maj 2016

Q&A om att plugga läkare på KI



Då fortsätter Q&A med det jag kanske får mest frågor om - hur det är att plugga på KI!

Vad är det bästa med att plugga på KI?
Det känns verkligen som att KI ger en alla framtidsmöjligheter och att skolan verkligen satsar på programmet. Majoriteten av forskningsanslagen för medicinsk forskning går idag till KI och tillsammans med att ffa Karolinska ligger i framkant när det kommer till klinisk verksamhet ger det utbildningen en bra bredd.

Eftersom Stockholm har så många stora sjukhus blir inte utbildningen lidande av att olika specialiteter inte finns på plats, eftersom allting finns här. Man blir också garanterad en placering inom Stockholm på Karolinska i Solna, Huddinge, Södersjukhuset eller Danderyd. Om man vill ägna sig åt forskning under tiden finns det goda möjligheter till det. Många av våra föreläsare är aktiva forskare som ligger i framkant i sina områden, det är alltid roligt att höra om det sista inom ett fält! Ytterligare främjas nya råd och rön på sjukhusen och behandlingarna och utredningarna vi lär oss och faktiskt använder oss av är de nyast rekommenderade.


Vilka är de sämsta sakerna med att plugga på KI?
Helt klart bostadssituationen i Stockholm och att det är för lite studentliv. Stockholm är också en dyr stad att leva i vilket gör att jag i alla fall väljer att jobba extra. Jag tror också man blir lite "bortskämd" med att plugga på KI under de kliniska terminerna. Man kan ringa konsulter inom allting och fråga om det mesta, det finns möjlighet till snabba utredningar och patienterna får (oftast) den senaste behandlingen. Ute i landet har jag förstått att det inte riktigt går till på detta sätt och jag har hört att det kan vara en svår omställning om man väljer att göra t.ex. AT på mindre ort utanför stockholmsregionen.


Är folk dryga på KI?
För det första finns det alltid dryga folk oavsett vart man hamnar. Jag läste en del på forum innan jag började och fick en ganska dålig bild av dom som pluggade på KI. Dom skulle vara snorkiga, tävlingsinriktade och alla skulle komma från anrika läkarsläkten. Så är det inte. Men klassen är stor, vi var 160 personer vid antagningen och nu är vi ca 35 studenter på fyra sjukhus, detta gör att det är lite svårt att få en bra sammanhållning med alla i klassen. Däremot så tas det ofta tentaöl och görs aktiviteter ihop, jag umgås nästan uteslutande med folk ifrån klassen men med 160 pers säger det sig själv att man inte kan umgås med alla. 

Angående tävlingsinriktning förstår jag inte riktigt vad det har kommit ifrån, på läkarprogrammet får man U eller G och man gynnas bara av att hjälpa varandra. I vår klass delar vi väldigt mycket information med varandra och hjälps på så sätt åt.


Stämmer det att många mest håller sig till gamla kompisar eller är folk öppna och vill lära känna sina kursare osv? Vilket intryck har du fått generellt?
Dom som är lite mer utanför är dom som är äldre och har barn, vilket man kan förstå eftersom dom måste ha svårt att få ihop livet som det är! Däremot måste jag säga att det, för mig, är en förvånansvärt stor andel i klassen som ursprungligen kommer ifrån Stockholm. Vissa har testat att plugga på annan ort men dom flesta har väntat på att få komma in på KI, det gör också att medelåldern är några år högre här än på de andra studieorterna (möjligtvis inte Göteborg). Det är däremot ingenting negativt med att det är så många stockholmare, man känner sig nästan lite exotisk som göteborgare, haha! Jag upplever däremot inte att folk bara umgås med sina "gamla" stockholmsvänner, utan klassen umgås i stor utsträckning med klassen så att säga.


Känns utbildningen mycket forskningsinriktad?
Preklin, alltså de första 4 terminerna, är mer eller mindre forskningsinriktade eftersom det näst intill uteslutande är forskare som föreläser i de ämnena. Ämnena i sig är ju också prekliniska, med biokemi osv, med det sagt är det inte så att vi sitter och bläddrar i forskningsrapporter dagarna i ända utan det är helt enkelt så som utbildningen är uppbyggd. Man måste förstå konstruktion och material innan man kan se en helhet. 

Resterande delen av utbildningen är inte speciellt forskningsinriktad (förutom termin 8), då är det istället kliniskt verksamma läkare som ofta arbetar heltid med patienter på avdelning, eller forskar 50% kliniskt vilket i princip betyder att dom forskar med utgång från sina patienter. Hittills har det på de kliniska terminerna bara varit praktiskt användbar kunskap som vi har lärt oss, vilket man inte alltid kände var agendan med preklinämnena. Så gott som allt vi lär oss nu är viktigt för att kunna handlägga olika sjukdomsfall.


Hur är studentlivet på KI? Finns det något och vad går det ut på?
Studentlivet är jämförelsevis dåligt på KI, men det finns sittningar och sånt för dom som är intresserade. Jag är nog ingen bra person att fråga mer om studentliv eftersom jag umgås med ett stort gäng som vanligtvis inte går på den typen av tillställningar. Man kan däremot engagera sig i idrottsutskott, kolloverksamhet, sittningar och annat, men det är inte alls på samma nivå som i de övriga klassiska studiestäderna. Dessutom har både Handelshögskolan och KTH ganska mycket studentfester där även KI studenterna välkomnas. Vill man engagera sig så finns det möjlighet till det!


Har du några tips för att hitta boende i Stockholm?
Ställ upp dig i stockholms stad bostadsförmedling och håll utkik efter nyproduktion, då släpps mycket samtidigt och folk har ganska dålig koll på detta. Ställ upp dig i SSSBs kö (där kan man stå 90 dagar innan man blivit kårmedlem = innan antagning). Googla runt på privata boendeköer som inte kräver någon kötid, exempel är Akelius bostad och Ikano Bostad. Kolla även Stora Studentbostadsinlägget.


Hur är Stockholm, som stad, att plugga i?
Jag älskar Stockholm och kommer nog inte att flytta härifrån! Det finns allting här, allt inom medicin med jobb, forskning och behandlingsmetoder i framkant, dessutom finns massa att göra i form av affärer, träning, evenemang mm. Dessutom finns en härlig skärgård och det är viktigt för mig som västkustbo (ja, jag vet världens klyscha haha).


tisdag 3 maj 2016

Q&A om folkhögskola


Jag får många frågor om min tid på folkhögskolan, en typ av studieväg som många inte ens vet existerar. Jag hittade vägen via statistiksidan på läkarstudent.se när jag letade efter alternativa antagningsvägar. Jag sökte vidare och hittade folkhögskola.nu och såg att det fanns en uppsjö av olika skolor och program att välja mellan. I denna Q&A (wall of text) ska jag försöka svara på så många frågor som möjligt om vägen dit, studierna och vilka möjligheter det (statistiskt sett) till slut gav mig.

För vem skulle du rekommendera studier på folkhögskola?
Oavsett vad man ska plugga är det bäst att rannsaka sig själv innan. Hur får jag ut det mesta av just min potential? Vad är bäst för mig? Lista upp studieformer och teknik som funkar, och saker som du har svårt för, anpassa dig sedan efter detta. Det är ingen idé att slösa bort tid på att anpassa dig mest efter det som just du har svårast för, utnyttja dina styrkor istället.

Folkhögskola passar dig som...

  • Föredrar att studera i klasser.
  • Har svårt att plugga upp ämnen på komvux, eller har många ämnen att läsa in.
  • Når ca 1.3 på HP, men har svårt att få höga resultat (>1.65).
  • Du har svårt för att organisera dina studier effektivt och studerar bäst när du har fasta tider enligt schema.

Varför valde du att gå på folkhögskola?
Studier på allmän linje är en annan väg än gymnasium, komvux eller högskoleprov erbjuder in på de flesta programmen i Sverige, inte bara läkarprogrammet. För mig var det först och främst ytterligare en möjlig väg in till programmet, men det gav mig också tillfället att få komma igång med studierna efter några sabbatsår efter gymnasiet. 


Vad ska man tänka på innan man söker till folkhögskola?
Om man vill ha möjligheten att använda betyget, eller omdömet, från folkhögskola för att komma in på något högskoleprogram i Sverige måste man läsa allmän linje. Detta är en behörighetsgivande linje och är annorlunda jämfört med andra studier på folkhögskola t.ex. yrkesutbildningar eller profilkurser. Allmän linje är ungefär som ett gymnasieprogram och är ett alternativ till komvux eller gymnasiet. Här kan man komplettera ett ofullständigt betyg eller läsa till kurser man inte hade innan, t.ex. om man behöver naturvetenskapliga ämnen efter att ha läst samhällslinjen på gymnasiet.


Kan du berätta mer om den allmän linje som du läste?
Man kan läsa allmän linje 1-3 år beroende på om eller hur mycket man har läst på gymnasiet. Det är viktigt att välja ett program och en folkhögskola som har det utbudet man behöver, man får också ibland vara beredd på att komplettera med vissa spetskurser på komvux, t.ex. fysik 2 (B) om det inte finns på folkhögskolan. Jag har ett fullständigt slutbetyg från gymnasiet med all den behörighet jag behövde för läkarprogrammet, därför behövde jag inte läsa några naturvetenskapliga ämnen på folkhögskolan. Jag läste istället inriktning psykologi, som man kan likna med samhällsprogrammet på gymnasiet men med psykologi som profilämne. Jag var måttligt intresserad av att läsa om vissa ämnen från gymnasiet, att då istället få möjligheten att läsa sådant man inte läst innan var perfekt för mig.


Spelar det någon roll vilken folkhögskola man väljer?
Ja, det spelar ganska stor roll. Alla folkhögskolor i Sverige är unika så sett att dom har olika huvudmän. Detta är kanske den största skillnaden från andra "vanliga" skolor. Här driver politiska, religiösa eller andra organisationer skolorna, det underlättar därför om ens egna åsikter sammanfaller med skolans.


Vilken folkhögskola gick du på?
Jag gick på Wendelsbergs folkhögskola. Huvudmannen är IOGT-NTO:s folkhögskoleförbund, vilka tillhör nykterhetsrörelsen. I studierna ingår det att läsa ämnet hälsa, som bl.a. innefattar kunskap om alkohol och drogers påverkan på kroppen.


Hur söker man in till folkhögskola?
När du har hittat en folkhögskola som passar dig finns det blanketter som man fyller i och skickar in till skolan, det går alltså inte att söka via antagning.se. Blanketten innefattar vad du vill läsa på skolan och hur länge, ofta bifogas även personligt brev och slutbetyg/samlat betygsdokument från gymnasiet om så finns. På min folkhögskola hölls även intervjuer inför antagningen. Det är ett plus om man vet vad man vill med sina studier och jag var redan från början tydlig med mitt mål. Skolan kallade mig för "kvotbytare", en person som läser på folkhögskolan fast att dom inte behöver det, men såg detta också positivt eftersom jag kunde verka för att motivera andra med min drivkraft. Notera dock att skolorna själva väljer vilka dom vill anta till sina program, det är ingen rättighet att få gå på folkhögskola.


Hur funkar det att läsa på folkhögskola?
När man har valt att läsa en allmän linje lägger man till sina valbara kurser utöver grundprogrammen som linjen och skolan innefattar. Utöver detta är det snarlikt att gå på gymnasiet, man följer sitt schema och hög närvaro är otroligt viktigt eftersom man även bedöms på detta. Det är både skriftliga prov och inlämningar som gäller och vi hade även ett större projektarbete i vårt profilämne psykologi, där jag valde att fördjupa mig i rättspsykiatrin kring Anders Behring Breivik.


Hur är det att läsa på folkhögskola?
Om man kommer direkt från gymnasiet är det annorlunda sett till att det är väldigt olika typer av individer i klassen med lika många bakgrunder som livsdrömmar. På gymnasiet upplevde i alla fall jag att det var en mer homogen grupp, men det var detta som gjorde det så himla värdefullt att gå på en folkhögskola!


Hur ställs betyg på folkhögskolan?
När man har läst allmän linje sätts ett samlat omdöme 1-4. Här är alla lärare med och sätter ens betyg, oavsett om man har haft dom eller inte. Man får alltså inte ett betygssnitt som på gymnasiet eller komvux.  Folkhögskolan måste också förhålla sig till ett genomsnittligt riktvärde. Samtliga elever på folkhögskolan ska därför ha ett medelbetyg på 2,7 (+/- 5%), alla kan alltså inte få 4:a i betyg. Detta påverkar dock inte speciellt på individbasis. 

Vid bedömning för studieomdöme beaktas följande faktorer:


  • Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa.
  • Förmåga till analys, bearbetning och överblick.
  • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier.
  • Social förmåga


Baserat på ovan använder folkhögskolan en sjugradig skala för omdöme

4 - Utmärkt studieförmåga
3.5 - Mycket god till utmärkt studieförmåga
3 - Mycket god studieförmåga
2.5 - God till mycket god studieförmåga
2 - God studieförmåga
1.5 - Mindre god till god studieförmåga
1 - Mindre god studieförmåga



Var det svårt att få 4/4 på folkhögskola?
Likt alla betyg är det beroende på varje individs förmåga om man får ett eller ett annat betyg. Det är fler faktorer än procentandelen rätt på ett prov som beaktas vid betygssättning, t.ex. att man är social och har en god förmåga att arbeta i grupp och ffa att man visar att man vill utvecklas och strävar efter sin egen förmåga att uppnå sin potential. Det krävs därför mer av en som har tidigare goda studieerfarenheter jämfört med en som inte har studerat på t.ex. gymnasiet av förståeliga skäl. Jag tycker själv att detta är ett väldigt bra sätt att sätta betyg på för man väger in individens olika styrkor och svagheter jämfört med dennes förmåga. Det gör en också motiverad att lägga upp studierna på en nivå som är anpassad efter en själv!


Hur fungerar antagningen till läkarprogrammet efter studier på folkhögskola?
Omdömet rapporteras in av skolan och används automatiskt likt andra kvoter när du söker olika utbildningar via antagning.se. För att bli antagen till läkarprogrammet krävs en 4 i omdöme, samt statistiskt sett över 1.2 på högskoleprovet, gärna över 1.45 för att ha lite marginal. Notera att HP-resultatet som krävs är mycket lägre än om man bara skulle komma in via högskoleprovskvoten!

Alla lärosäten använder sökandes bästa högskoleprov för att rangordna alla med 4 i betyg, vid lika meriter sker lottning. Göteborgs universitet använder 50% av platserna med HP som urskiljning till omdöme, och 50% av platserna för enbart omdöme via lottning. Grovt räknat är det 50-100st per termin som söker in med 4 i betyg från folkhögskolan, men det är möjligt att det är påtagligt färre nu  när det har införts halvpoäng för omdömen. Jag lyckades komma på plats 96 på GU:s lottning första terminen jag sökte in med folkhögskolebetyg, det måste ha varit typ sämsta lottplaceringen!

Det är också lättare att komma in under VT än HT, med tanke på att det är fler platser då och att man har "blivit av" med dom som kom in under HT eftersom i princip alla skolor följer normala läsår med examen innan sommaren (innan HT). Slutligen har läkarprogrammen ca 30 platser per år vilket gör att chanserna att bli antagen via BF-kvoten inte är helt omöjligt med ett ok HP-resultat i bagaget.

Jag är osäker hur det ser ut med antagningen för er som t.ex. vill läsa till tandläkare, bäst är att fråga respektive skolor om deras antagningsrutiner, däremot finns platser via BF-kvoten även på detta program!

Fotokälla: Wendelsbergs folkhögskola


I'm back!

Halloj!

Efter en preklintentatimeout (nytt ord för SAOL?) är jag nu tillbaka med bloggen igen! Det känns jätterolig och jag är verkligen peppad..!


Under tiden har jag fått väldigt många mail om lite allt möjligt, så jag tänkte starta upp våren (försommaren) genom tre Q&A inlägg, ett om studierna på folkhögskolan, ett om studierna på KIs läkarprogram och till sist ett för att plugga till högskoleprovet. Heads up!




söndag 1 november 2015

Timeout


Nu tar jag en timeout från bloggen ett tag eftersom jag känner att jag inte har tid att göra inläggen så bra som jag har velat!

Hörs till våren!
Hälsningar,
Josefine

tisdag 15 september 2015

Pssst....


Ni har väl inte glömt att sista anmälningsdatum för PIL är 1 okt? Ni hittar anmälan för både PIL och TAPIL här! Lycka till :)

Hälsningar,
Josefine

tisdag 1 september 2015

Studielitteratur Termin 2 uppdaterat



Bildkälla: Kompis och kursare Felicia Rosvall @feliciarosvall fantastiska målningar

Ni vet väl att jag skriver recensioner om studielitteratur allteftersom kurser betas av? Ni hittar dom ovanför i menyn under "Studielitteratur". För tillfället ligger termin 1 och 2 uppe och jag jobbar på termin 3!

Hälsningar,
Josefine