tisdag 17 mars 2015

Think outside the non-existing box

Bildkälla: Instagram @josefineandren

För någon vecka sen fick vi också information om hur man som läkarstudent kan gå tillväga om man vill ägna tid åt forskning. Som jag nämnt innan finns ju FOLÄK - "forskningsintroducerande kurs för studenter på läkarprogrammet" och även en sommarkurs i medicinsk forskning för samtliga studenter på KI. Jag är jättesugen på sommarkursen och skulle gärna vilja ägna tid åt forskning både under min tid på läkarprogrammet men även efter det. Både klinisk men också preklinisk forskning intresserar, riktigt nice att kunna grotta ner sig i ett valt ämne! Någonting som jag gärna lägger min fritid på tar mig tid att läsa om är gynekologi och obstretik, speciellt forskning inom endometrios. Tyvärr ligger obstetrik och gynekologi ganska sent i utbildningen, men då har man ju någonting mer att se fram emot...! För att ändå hålla mig uppdaterad inom ämnet så försöker jag hänga med så gott det går i nya forskningsrön, både inom samhällsdebatten men också som publiceras via vetenskapliga tidskrifter såsom läkartidningen, Obstretrics & Gynecology m.fl. där forskning inom fältet publiceras (det finns specifika tidskrifter för alla olika specialiteter). Om man vet något fält man är intresserad av kan man också söka via KIs hemsida eller annat valt lärosäte och se vilka verksamma forskare det finns inom området och förhoppningsvis läsa en presentation om vad just deras forskning handlar om. Man kan via det gå till PubMed och läsa deras publikationer sen!

Kanske bästa och snabbaste sättet för att komma igång med forskning, som en kursare till mig har gjort, är att kontakta ett forskarteam och helt enkelt maila dom att man är intresserad av deras forskning och vill veta mer. De flesta ställer sig väldigt positivt till detta och vill gärna berätta om sin forskning och som doktoranden som föreläste för oss sa svarar forskaren inte utförligt eller alls på ditt mail så kommer hen ändå inte att ha tid med att vara din handledare. Så, när kursaren fick svar från en forskare som kunde lägga ner tid på en student (vilket dom flesta verkar vilja göra) så fick han vara med på informationsmöten och liknande och har berättat att det är otroligt intressant!

Vi som är tidigt i utbildningen kanske inte har så mycket teori, men som ansvarig för FOLÄK sa så har vi samma hjärnkapacitet nu som sen, vi saknar bara lite teori i vår kunskapstunna som bara är att fylla på. Vi vet inte så mycket om vissa områden, men det kan ibland vara bra för man kan poängtera ut saker som de mer erfarna forskarna inte har tänkt på - helt enkelt för att ens tänk inte är begränsat av vetenskapen om ett ämne. Vi kan think outside the box, för ärligt talat har vi inte så mycket box att förhålla oss till ännu.

Åter till verkligheten och neurologiplugg!

Hälsningar,
Josefine

lördag 14 mars 2015

Sjukhusplacering: Danderyd


Vi fick i fredags reda på våra sjukhusplaceringar, jag fick mitt förstahandsval - Danderyds sjukhus! Yey! Vi kommer att tillhöra sjukhuset från termin 3-7, under termin 8 gör vi vårt examensarbete i medicin och termin 9-11 är det ett nytt val. Danderyd och Karolinska Universitetssjukhuset i Solna går tillsammans på KS och SöS tillsammans med Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge går på HS. SöS och Danderyd tillhör alltså varsitt större sjukhus. Under resten av termin 3 kommer vi att läsa Den Sjuka Människan 1, DSM1, vilket kommer innefatta grundläggande patologi, mikrobiologi, farmakologi samt allmänmedicin. Med andra ord kommer vi bl.a. att ha histologi, alltså titta på speciellt färgad vävnad i mikroskop, vara med på obduktioner, lära oss om läkemedel och lära oss om grundläggande sjukdomar inom allmänmedicin, t.ex. cancer, genetiska sjukdomar, cirkulationsrubbningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Ser verkligen fram emot den här milstolpen i utbildningen!

Hälsningar,
Josefine

onsdag 4 mars 2015

Vill staten förgifta oss alla?


Bildkälla: Forbes 

Text som komplement till artikeln i Metro "Vill staten förgifta oss alla?" och för att inbringa och klargöra ytterligare kunskap i vaccinationsfrågan.

Som skribenten skriver kan vem som helst publicera vad som helst på internet. Konspirationen om att MPR-vaccinet skulle orsaka autism lever än idag, fastän att publikationen i the Lancet dragits tillbaka i och med att den ansvariga forskaren Wakefield funnits jävig efter att ha manipulerat data för att tjäna 55 000 pund och 2010 funnits skyldig till såpass stort tjänstefel att hans läkarlicens dragits tillbaka. Så vad stämmer nu om mässlingen, finns det saklig evidensbaserad grund till att faktiskt avstå vaccination?

MPR-vaccinet innehåller levande men mycket försvagade virusstammar av mässlingvirus. Detta kan ge biverkningar, dock svaga sådana som brukar gå över efter ett par dagar eller en veckan, som t.ex. feber eller ett blekt utslag hos 5-10% av de som mottar vaccination. Få barn får lindrig ledvärk som även den går över. Eftersom virusstammarna är försvagade smittar inte den nyvaccinerade andra.
Idag är mässlingen trots tillgången av vaccin en utav de vanligaste orsaker till att små barn dör världen runt. I västvärlden tror vi att mässlingen är en utdöd virussjukdom som ändå var ganska snäll, som en vanlig virussjukdom ofta är, men 2013 var det runt 400 personer som dog utav mässlingen varje dag. Under 2000-2013 skyddade vaccinet 15,6 miljoner människor från att dö av mässlingen, vilket gör mässlingvaccinet, tillsammans med att det är billigt och enkelt att utveckla, till ett utav världens bästa vaccin vi har tillgång till idag. Med bakgrund av fakta och statistik ingår idag mässlingvaccinet i barnvaccinationsprogrammet och endast något enstaka barn per 1000 barn får mässling varje år. Innan vaccinationen infördes på 70-talet drabbades ca 30 000-50 000 människor i Sverige av mässlingen varje år, de allra flesta av dessa var barn. Idag är det också majoriteten av de som har insjuknat och dör av mässlingen barn. Om man, åter igen med stöd av den historiska statistiken och fakta, räknar om antalet barn som mässlingvaccinet varje år räddar skulle detta lågt räknat vara ca 50-100 barns liv.

Så, varför dör människor av mässlingen? För att vi ska få ett effektivt nationellt vaccinationsskydd krävs det att ca 95% av befolkningen vaccinerar sig, då kan inte mässlingviruset skapa epidemier. I länder som idag har en låg vaccinationsandel per capita, som t.ex. USA, Storbritannien, Rumänien, Frankrike och Tyskland har, har man kunnat notera att epidemier har uppkommit. I Frankrike var sista stora epidemin av mässlingen 2008-2011 då över 22 000 personer insjuknade. Mellan en fjärdedel och en femtedel av de drabbade behövde sjukhusvård, sett i relation till att vaccinationsbehandlingen av ett barn med mässlingvaccin kostar lite mindre än 1 dollar kan man dra slutsatsen att en del av vårdkostnaderna hade kunnat läggas på någonting annat.

Utöver det som tidigare nämnts finns det personer idag som inte kan vaccineras - spädbarn och immunodeficienta/immunsupprimerade t.ex.. Tanken är att vi andra som vaccinerar oss, vi 95%, ska skydda dessa individer. Att vaccinera sig kan alltså anses vara en solidarisk handling.
Vi har sett en reducering av antalet dödsfall enligt Statistiska Centralbyrån från 1796 dödsfall år 1861-1870 till 404 st år 1901-1910. Efter 70-talets introduktion av vaccinationer dör endast någon enstaka per år, vilket är en markant skillnad, några år dog ingen alls. 2001-2010 har antalet dödsfall återigen ökat då totalt 5 personer har dött, vilket också vittnar om att mässlingen inte är utdöd och att fortsatt effektiv vaccination av sjukdomen fortfarande behövs.

Så nej, du eller dina vänner som hade mässlingen kanske inte dog av mässlingviruset. Du kanske tog dig ut ur virussjukdomen helskinnad med ett stärkt immunförsvar. Du var inte en utav dom som ca 30% som fick komplikationer, eller den personen som fick subakut skleroserande panencefalit med dödlig utgång. Men tänk igen, alla har inte den möjligheten att välja mellan skydd och inte skydd, så snälla skydda dom genom att skydda dig själv.

Hälsningar,
Josefine

Källor: WHO, SCB, CDC, Barnakuten, Folkhälsomyndigheten, "Ileal-lymphoid-nodular hyperplasia, non-specific colitis, and pervasive developmental disorder in children" av Wakefield et al.